söndag 13 november 2011

Förnyelse

Jag har för länge sedan insett att jag är ensam i min bekantskapskrets med mitt parfymintresse. När folk får reda på min passion får jag ofta följande reaktion:

1) Förvånade, höjda ögonbryn
2) Förfrågan om tips på parfym till vederbörande

Med detta inlägg vill jag klarlägga några saker:

1)  Det är svårt att tipsa någon om parfym.
2) Jag tipsar gärna om parfym, men jag behöver veta  följande:

a) Vad anväder du för parfym just nu?
b) Trivs du i den?
c) Varför trivs du/trivs du inte i den?
d) Vad är du ute efter - en ny favorit, ett komplement eller en kontrast till den parfym du nu använder?
e) Vet du om det är några doftnoter du tycker särskilt mycket om/särskilt illa om?

Det långsamma och tålamodsprövande sättet är att sniffa, sniffa, sniffa och prova på huden.
Det släpps flera hundra olika parfymer varje år. Det finns redan flera tusen olika parfymer på marknaden. You do the maths. Jag hjälper gärna till, och har du inte svaren på frågorna ovan kan vi ta reda på dem tillsammans. Det är trots allt mitt stora intresse.

Dagens Doft - Idylle/Guerlain

Jag har, från den stunden jag förstod att parfym var mer än ett hälsosamt intresse för mig, alltid varit av åsikten att huset Guerlain inte är kapabla till några felsteg. De har funnits sedan 1828 och skapat parfym sedan 1853, från början sålde de importerade skönhetsprodukter. Företaget fanns i släkten Guerlain fram till mitten av 1990-talet och har skapat otaliga klassiker som t.ex. Shalimar och Samsara. För några år sedan kom det stora felsteget, Insolence, som visserligen är en välgjord skapelse, helt i tradition med huset, men tyvärr föll den platt för mig då den luktar inget annat än marknadsgodis. Dessutom är den rosa.



Det är ingen överdrift att jag, med Insolence färsk i näsan, blev otroligt positivt överraskad när jag snubblade över Idylle förra året. Jag var i Malmö för en möhippa och hade en timme på mig innan affärerna stängde för att hitta något att ha på mig dagen efter, men den första affären jag hamnade i var en liten parfymaffär i Triangeln. Eftersom Malmös parfymutbud är monumentalt mycket större än Småstads, där jag bor, försöker jag alltid passa på att åtminstone få lukta på några nyheter. Idylle stod och väntade på mig och då hade den funnits på marknaden i ett år. Jag föll direkt, mycket för att den inte liknade något annat som hade släppts på marknaden de senaste åren. Som med Le Parfum är det inte en fruktig, flirtig, flickig doft, inte heller är det en orientalisk vaniljbaserad parfym. Idylle kan närmast beskrivas som en rosig, modern version av en chypre, och visst finns där lite frukt i toppen, men de är inte särskilt dominanta på min hud. I stället kommer flera olika sorters rosor till ytan, pudriga, dämpade rosor som vilar på en bädd av mysk och partchouli. Hjärtat består av  några ljuva vita blommor; liljekonvalj och jasmin, som tillsammans med pion och syren bidrar till det lite pudriga. Idylle känns lyxig och intressant utan att ta över. Flaskan i sig är också väldigt vacker, den för tankarna till en gyllene tår eller regndroppe.

lördag 12 november 2011

Dagens Doft - Le Parfum/Elie Saab

I dag hände något som inte får hända. Jag åkte hemifrån helt oparfymerad. Det händer bara vid tillfällen när jag medvetet ska utforska parfymutbudet i någon stad eller flygplats. Som tur var skulle vi in till vår lilla stad i ett helt annat ärende, men det visade sig bli lite tid över till parfymbrowsing med dottern. Jag känner mig vanligtvis ganska luttrad när jag stegar in på Kicks, det är sällan de har något som jag inte tidigare doftat på och samtidigt ratat. Dessutom har jag nyss varit ute på resande fot och således luktat på alla nya parfymer som intresserar mig. För övrigt tycker jag att de flesta nya parfymer som kommer ut på marknaden är fullständigt ointressanta. Som jag har berättat tidigare tillhör de flesta nya dofter på marknaden kategorin fruktigt-blommiga, det vill säga den doftgruppen som tilltalar mig minst. Jag är inte heller någon som vill dofta sött, fruktigt och sprudlande som vilken tonårsbrud som helst.

Döm om min förvåning när jag blev förevisad Le Parfum av en hyfsat okunnig expedit på Kicks. Kunnig på så vis att hon visste att den var ny och exklusiv för Kicks, vilket ju är kul för dem, men okunnig såtillvida att hon inte kunde berätta om noterna för mig. Le Parfum, som är couturemodehusets första doft, är varken fruktig eller riktad mot wannabe teens. Den är vuxen, kvinnlig och nästan lite mystisk. Vid första sniffen påminner den lite om Idylle från Guerlain som kom för några år sedan, och även Gucci by Gucci om man så vill. Det är något i basen som gör att den känns som en modern twist på en traditionell chypre. Le Parfum öppnar med rikligt med apelsinblommor och jasmin, för att sedan avslöja en mild, mjuk patchouli. Patchouli kan annars vara ganska hård, som en smäll på käften ungefär, men här vävs den fint in med alla vita blommor. Basen består av olika träslag, bl.a. cederträ och även honung. Jag var självklart tvungen att prova den på huden, och där är det klart honungen som bidrar till att framtoningen blir annorlunda än andra parfymer som är nya på marknaden.


Le Parfum säljs som sagt än så länge exklusivt på Kicksbutiker runt om i landet men släpps fri efter nyår (eller sa hon jul?), så håll lite koll och testa om ni springer på den. Den har definitivt hamnat på min önskelista.

tisdag 8 november 2011

Dagens Doft - Amazing Grace/Philosophy

Amazing Grace från Philosophy är en doft jag har läst spaltrader om men aldrig haft möjligheten att testa. Den verkar har en dedikerad skara fans som höjer den till skyarna, och det har bidragit till min nyfikenhet. Det var en självklarhet att testa en droppe på huden när jag sprang på den i en av alla Sephorabutiker som finns överallt i New York. Här i Sverige finns den att klicka hem som handcreme på Cow, annars verkar det vara utlandet som gäller.

Amazing Grace är en träig, lätt blommig parfym med mysk i basen, och det är i min mening mysken som ger doften hela dess karaktär. Den är snäll utan att vara mesig, ultrafeminin utan att vara lättfotad och vardaglig utan att vara tråkig. Den håller sig nära, nära din egen hud och förvandlas nästan till en extra hud på så vis att andra kanske tror att det är din persons egen doft. Det är en doft för den som inte vill sticka ut utan att för den sakens skull inte vara speciell. Jag kommer hela tiden på mig själv med att lukta på min egen hud med glupska sniffningar, och det är alltid ett bra betyg.

Det som gör Amazing Grace så snäll och trevlig blir också dess fall. Den sitter inte kvar tillräckligt länge och dess milda karaktär gör att den riskerar att försvinna i mängden. Ett par timmar efter applicering känner jag knappt att den finns kvar på huden. Det kan förstås ha att göra med min huds kemi, men det är lika trist oavsett skäl. Lyckligtvis finns doften i en mängd olika versioner; handcreme som redan nämnts, fotcreme, schampoo, duschcreme, tvål, eau de toilette och eau de parfum för att nämna några. Med ett sådant utbud kan man åtminstone bygga upp ett lager på kroppen med förhoppningen att doften sitter hela dagen, eller åtminstone längre än två timmar.


Då utbudet av varianter är så pass stor kan man ta med sig en version hem för relativt billig penning. Jag fick med mig en liten roll-on flaska på 10 ml för $18. Då min doftgarderob växer hela tiden föredrar jag att köpa små flaskor om det går, och den här känns perfekt. Dessutom tar den inte upp någon plats i väskan, och där lär den behöva ligga om jag ska ha möjlighet att få njuta av den på huden en hel dag.

söndag 6 november 2011

Doftgrupper: Blommig

Jasmin

Den största och mest omfattande av doftgrupperna är utan tvekan blomgruppen. Blommor är ett närmast självklar ingrediens i parfymer och även den beståndsdel som traditionellt alltid har funnits i parfym. Olika blommor kan kombineras med varandra, med kryddor, med citrus och med träslag i all oändlighet, vilket gör denna grupp så ansenlig. Omfånget av gruppen gör att den måste delas i många underkategorier för att göra det möjligt att orientera sig i den blommiga djungeln. Kära läsare, förbered dig på ett monsterlångt inlägg.

Akvatisk-blommig - är en undergrupp där blommorna blandas med olika marina noter som ger en känsla av frisk, något salt havsfläkt. De kanske mest kända för gemene man är dofter som L'Eau d'Issey pour femme från Issey Miyake, Cool Water Woman från Davidoff och L'eau par Kenzo från Kenzo. Den sistnämnda innehåller noter av bl.a. näckrosor och mynta, vilket ger den en karaktäristisk känsla av vatten tillsammans med alla blommor.

Tuberos

Apelsinblomma-tuberos - infördes som underkategori 1948 med lanseringen av parfymen Fracas som i dag är en klassiker. Kombinationen apelsinblomma och tuberos bidrar, i min mening, till en sensuell och kvinnlig doft med vintagekänsla. Det är doftnoter som andas klass, men är också vuxet flirtiga. Riktigt bra tuberos/apelsinblommakombo får åtminstone alltid mig att känna mig oerhört kvinnlig och sofistikierad. Dofter att testa inom denna underkategori är självklart Fracas från Robert Piguet, Infusion de Tubéreuse från Prada och Flowerbomb från Victor & Rolf.


Blommig-jasmin - kan vara en ensam jasmin av olika slag, eller en kombination av jasmin och andra noter som gör att jasminen sticker ut och stjäl all uppmärksamhet. Med all rätt! Jasmin benämns i parfymsammanhang som Blomman, The Flower, La Fleur, då den för med sig elegans och raffination i en komposition. Parfymer att testa: Beauty från Calvin Klein, Tendre Jasmin från Yves Rocher och Voile de Jasmin från Bulgari.

Lilja

Blommig-kryddig - med hjälp av kryddiga toner lyfts blommornas tillika kryddighet eller ömtåliga natur fram.  Blommor som anses vara lite kryddiga i karaktären är bl.a. liljor och nejlikor. Här finns det inte så många godbitar, men testa gärna L'Air du Printemps från Nina Ricci, Sun Moon Stars från Lagerfeld och Miracle  från Lancome.

Viol

Blommig-ros-viol - som namnet så tydligt antyder består denna underkategori av dofter där rosor och violer spelar huvudrollen. I den här gruppen finns det besvärligt många att välja mellan. Jag tror att de allra flesta kan känna igen och identifiera doften av ros och viol, men kan ni skilja ut dem bland andra doftnoter i en komplex parfymkomposition? Testa med dessa: Sheer Stella från Stella McCartney, Essence från Narciso Rodriguez, Rose från Paul Smith och min gamla tonårsfavorit Paris från Yves Saint Laurent.

Blommig-aldehyder - här hittar vi många klassiker. Aldehyder är ett kolväte som ger parfymer en kraftig, något fet doft, lite pudrig och träig. Den första kända doft som innehåller en rejäl dos aldehyder i kombination med blommor är den nu så klassiska Chanel No 5. Ofta är det en fråga om älska eller avsky aldehyder, åtminstone i parfymer som har så ansenlig mängd i sin komposition som No 5. Testa också Chanel No 22, Maitresse från Agent Provocateur, White Linen från Estee Lauder och Arpège från Lanvin.


Blommig-trä-mysk - trä och mysk ger ett djup till blommorna, och det bidrar till en modernisering av de gamla traditionella, flickiga blommorna. Det finns en uppsjö trä/mysk/blommor för den som är nyfiken. Några favoriter är J'Adore D'Or från Dior, Dawn från Sarah Jessica Parker, L'Instant Magic från Guerlain samt  Infusion d'Iris från Prada.

Galbanum

Blommig-grön - med lite grönt i en blommig kompisition skapas genast en viss skärpa, en frisk, ibland bitter eller besk fläkt. Tänk nyklippt gräs. Ofta är det galbanum (som jag inte vet vad den heter på svenska, men om någon känner igen den på bilden får ni gärna säga till) som skapar den effekten. Testa Outdoor Shower Fresh från Clean, A Scent by Issey Miyake från Issey Miyake och No 19 från Chanel.


Lychee

Fruktig-blommig - jag älskar att hata den här kategorin. Marknaden ha fullständigt exploderat av fruktiga blommiga parfymer sedan mitten av 90-talet och jag kan inte lära mig att gilla det. Varför vill man lukta som en jordgubbsdessert? Jag fattar inte. Kanske det är roligt att vara lite sprudlande och fruktig när man är ung tonåring, men till en fullvuxen kvinna? I don't think so. Det verkar dock som om de flesta där ute tycker att jag har fel, och det finns de parfymer som självklart är bättre än andra och därför förstås är värda ett besök: Oh Lola! av Marc Jacobs, BOSS Orange Sunset från Hugo Boss, Tresor In Love från Lancome och Miss Dior Cherie från Christian Dior. De vanligaste frukterna som används att blanda med blommorna är vinbär, hallon, jordgubb, kiwi, aprikos och lychee.

Liljekonvalj

Blommig-liljekonvalj (muguet) - ytterligare en underkategori där en specifik blomma spelar huvudrollen. Liljekonvalj heter muguet på franska, och det är den termen som används när man talar om parfym. Blomman kan även benämnas på engelska då den heter lily of the valley. För mig är liljekonvalj vårens doft. Hela min trädgård prunknar av de små vita klockorna. Testa Diorissimo från Dior, Sensi White Notes från Armani, Lily of the Valley från Penhaligon's, Pleasures Intense från Estee Lauder, Anais Anais från Cacharel och 5th Avenue från Elizabeth Arden.

Dagens Doft - Escale à Pondichéry/Christian Dior

Första gången min näsa stötte på Escale à Pondichéry var på Åhléns City i Malmö. Före det hade min nyfikenhet  för doften väckts via diverse parfymforum som jag hänger på, vilket känns lite oväntat då det är en citrus-aromatisk doft. Dofter inom den gruppen brukar verkligen inte tillhöra mina favoriter, så jag misstänker att det är hela idén om att det är en bit av Indien jag sniffar på. När jag så sprang på den för en billig penning på Världens Tråkigaste Flygplats när flyget var fyra timmar försenat, var det inget att tveka om. Pondichéry skulle med mig hem till Sverige.



Escale à Pondichery är en av (än så länge) tre dofter i serien Les Escales och Dior Couture Cruise Collection och sägs vara inspirerad av indiskt, svart te, något som också återfinns i doftpyramiden. Initiellt ger den en väldigt fräsch citruskänsla som självklart kommer från citrusen i toppnoterna. Det som gör doften mer intressant och annorlunda är kombinationen av jasmin och kardemumma som kryper fram när citrusen har lagt sig. För mig är det faktorn som påminner om Indien, trots att jag aldrig har varit där. På pappret låter kryddor i kombination med citrus inte alls som en vinnande kombination, men tro mig, jag luktar fantastiskt. Jasminen är ren och klar, lite torr, citrusen ligger kvar i bakgrunden och kardemumman är rik och mustig. Hela kompositionen vilar på en bas av sandelträ vilket skänker en viss värme. I vanliga fall hade jag aldrig sniffat två gånger, än mindre provat på huden, en doft som är citrusfräsch, men den här är så pass ovanlig och speciell att den måste provas oavsett vad man anser om citrus och fräscha parfymer. 

Det är inte en komplicerad parfym, men den ger en känsla av gammal elegans, samtidigt som det är en frisk, somrig fläkt. Nu betyder det inte att den ska förpassas till sommarhalvåret för att den känns somrig, tvärt om tror jag att detta är en doft som funkar året om, oavsett väder och temperatur. Det är en eau de toilette och finns i tre olika storlekar, den minsta är på 75 ml. Hittas på större Åhlénsvaruhus, parfymerier samt flygplatser (även på Världens Tråkigaste).

onsdag 2 november 2011

Dagens Doft - Angel/Thierry Mugler

När Angel kom ut 1992 var den helt unik i sitt slag. Det var den första och enda parfymen på marknaden som inte innehöll några doftnoter från blommor. Ryktet säger att den inte sålde något de första två åren, men Mugler gav sig inte, och så småningom kom Angel att nå kultstatus med hängivna fans världen över. Nästan tjugo år efter den kom ut och direkt föll i glömska har den blivit en ikon likt klassiker som Opium, Poison och Shalimar.





Jag upplever det som att Angel är en parfym man antingen älskar eller avskyr. Långt ifrån alla kan bära den, men har du rätt kemi är den genialisk. På grund av sin totala brist på blomackord har Angels entré på marknaden givit upphov till en helt egen och ny doftkategori; gourmand. En typisk gourmand är uppbyggd av bara eller nästan bara ätbara noter.

Angel öppnar med bergamott, som för gemene man kanske mest är bekant som den ingrediens som ger Earl Gray-te sin karaktär. Efter det följer ett misch-masch av choklad, kola, honung, vanilj och bär som vilar på en tung bas av patchouli som utvinns av blad från patchouliplantan. Den tunga patchoulin fungerar utmärkt som balans för de övriga ingredienserna som annars hade varit nästan kväljande söta. Den kan säkert verka avskräckande om man är patchouli-rookie. Hela den fantastiska kompositionen kan också, på grund av sin okonventionella uppbyggnad ha en tendens att anlända före sin bärare in i ett rum, så dosera med måtta. Den är helt klart värd att testa, finns att hitta på alla flygplatser och Kick's runt om i landet.