Det var länge sedan jag fick en droppe parfym på min hud och omedelbart kände att jag varken visste hur jag skulle beskriva den eller vad jag tyckte om den. Så är dock fallet med Blood Concepts doft som just nu nästlar sig ner i mina porer, precis som den har gjort hela helgen. Jag har inte blivit mycket klokare på själva doften, jag vet inte heller om min inställning har ändrats under helgens lopp, men jag ska åtminstone försöka få ner något på pränt.
Det var ett bra tag sedan jag hittade ovan nämnda parfymhus, och jag blev nyfiken på deras idé och koncept. Så pass att jag beställde ett litet prov från Lucky Scent. Konceptet är lika spännande som det är märkligt. Har ni inte gissat det redan så kan jag meddela att det handlar om dofter som är utvecklade för att passa en viss blodgrupp. Samtliga dofter är unisex, och det är ju behändigt, och du väljer helt enkelt doft efter den blodgrupp du tillhör. I mitt fall O. Utöver detta faktum vet jag inte mycket mer om företaget mer än att de verkar vara italienska. Hemsidan är mycket hemlighetsfull.
Tanken på att bära doft efter blodgrupp kan tyckas både genialisk och korkad. Jag lutar åt genihållet, men det är mycket som brister i konceptet, trots att jag gillar tanken. När det gäller parfym handlar det om så mycket mer än vilket sorts blod som flyter i våra ådror. Det är ju också något begränsande att på ett sätt tvingas hänvisas till enbart en doft just för att den är skapad med min specifika blodgrupp i tankarna. Tänk om jag vill testa de andra? Blir det helt galet då? Självklart inte. Både parfym och blod är alltför komplexa för att kategorisera i grupper. Det finns varianter i båda, ett blod kan vara positivt eller negativt, en parfym kan vara en kryddig oriental eller en blommig oriental.
Doften i sig är, som jag nämnde tidigare, extremt svårbeskriven. Dels för att den inte luktar som något jag testat tidigare, dels för att det är en oerhört komplex doft. Öppningen är på snudd till obehaglig faktiskt, den är metallisk, kall och något jordig. Kanske ska den föra tankarna till mitt eget, järnrika blod (som för övrigt alltid är järnfattigt, jag har haft dåliga blodvärden sedan jag var tonåring), men jag associerar snarare till en verkstad där det svetsas och jobbas med metall. Den jordiga metallnoten följer med en bra bit in i hjärtat och ackompanjeras av något som bäst beskrivs som torra tränoter. Det börjar likna något som påminner om hur min pappas uniform luktade när jag var liten, en doft som jag alltid älskat men som kanske gör sig bäst just på pappas uniform och inte på min hud. Så småningom ebbar den metalliska känslan ut och kompositionen blir sötare, nästan blommig och med en tydlig ton av nyutslagen björk. Den blandas fint med en mjuk ros, och jag börjar faktiskt uppskatta doften på min arm, något jag inte trodde när den först landade där. Basen ger plats för än mer trä, lite mer metall och en gnutta läder, och är även den ganska fin.
O är en parfym som gränsar till konstig. Den är konstig. Märklig, udda och ganska svårburen. När ska man använda den? Den kanske skulle fungera som en helt naturlig icebreaker; "jo, doften du känner är specialtillverkad för att passa min blodgrupp. Vilken då undrar du? Jag är O. Vad är du?" Så väldigt uppfriskande sätt att ta kontakt med någon som verkar intressant. Eller? Å andra sidan är detta en makalöst komplex skapelse som skiftar skepnad från att vara (i min näsa) ganska otillgänglig och nästan obehaglig, till att faktiskt dofta ganska gott. Mer än gott blir det inte. Jag är inte lyrisk av affektion. Det var kul att testa och jag gillar som sagt idén, men jag lär inte köpa en full flaska. Vågar du? Lucky Scent säljer prover om du är sugen på att veta vad just din blodgrupp bör dofta.
