Att hitta hem

I alla år har jag gått genom vardagen med luktsinnet på helspänn, i jakten på den perfekta doften för just mig. Jag har provat och testat allsköns sammansättningar, enskilda noter, nya och gamla parfymer. Favoriterna har varierat under årens lopp, och jag använder verkligen alla mina parfymer lika mycket, men kanske inte hela tiden utan periodsvis. En endaste gång har jag trillat dit ordentligt och det var när jag träffade Ysatis och ljuv musik uppstod. Då som nu är hon min stora kärlek för all evighet. Det kändes som om jag hittade hem.

Nu har det hänt igen. Det är ingen ny bekantskap, tvärt om är det en parant gammal dam som jag har varit flyktigt bekant med i många år, men bara träffat ett par gånger. Vi känner inte varandra så väl, men dock gjorde hon ett sådant starkt intryck på mig när vi sågs för första gången, att jag genast kände att jag vill lära känna henne bättre. Nu har hon äntligen flyttat in i min hylla och det känns som om jag, åter igen, har hittat hem. 

Min nya bästis heter Arpège. Hon föddes i Frankrike redan 1927 som en födelsedagspresent till Jeanne Lanvins dotter på hennes 30-årsdag. Dottern var en duktig musiker vilket förklarar namnet, som stämmer ur italienskans arpeggio, vilket är ett musikaliskt spelsätt där ackord bryts ned och spelas eller sjungs ton för ton. Själva parfymen är i sig som en dans. Noterna svävar fram som i en skir balett och interagerar med varandra så perfekt att jag sällan eller aldrig kan urskilja de enskilda noterna. Den smälter in med min hud och min egen doft att till slut går t.o.m jag runt och tror att det är min egen persons doft jag känner, när det i själva verket är något jag har sprayat på huden. 

Arpège är uppbyggd kring den vackraste, mest exklusiva blomsterkvast som någonsin skapats. Efter den lite tvåliga aldehydöppningen där man även hittar lite bergamott, neroli och nästan övermogen persika, kommer blommorna med full kraft. Den är så väl sammansatt och så välarbetad att det blir som en symfoni på huden. Ingen blomma vill stå i rampljuset eller tränga sig före, de samarbetar så som bara en orkester, en kör eller en balettensembel kan göra. Alla inblandade har lika stor äganderätt till scenen och alla tar den; jasminen, rosorna, liljekonvaljena och ylang-ylang i perfekt harmoni. Samtidigt är detta inte en brackig eller särskilt högljudd doft, åtminstone inte på min hud, något man kanske kan misstänka när man ser så många divor i notlistan. Som en bakgrundskör till en stor artist lyfter de fram stjärnan som i detta fall är personen som bär doften (JAG) så att hon kan lysa ännu klarare på himlen. Basen är inte lika harmonisk på det vis att där kan man lättare urskilja de enskilda noterna; massor med sandelträ ger ett träigt djup, tuberosen ha för en gångs skull vett att hålla sig lite i bakgrunden, vetiveren är lite sträv och mycket grön, och vaniljen bidrar med sötma. 

Arpège är en fantastiskt välgjord klassisk doft som håller än i dag. Den omformulerades något på 1990-talet, men det gjordes med en finess och en respekt för originaldoften. Flaskan är elegant svart, lätt ovalt äppelformad med guldfärgad kork och text. Tidlöst, vansinnigt snyggt och genialiskt i all sin enkelhet.