Årets äntligen i min samling:
Älskade, underbara Arpège, som är den andra parfymen på många år som har fått mig att känna som om den var skapad enbart för mig. De gick många år från det tillfälle jag först luktade på den i Liberty's välsorterade parfymavdelning till den slutligen stod på min hylla. När jag äntligen fick hem den kändes det plötsligt som om jag hade väntat alldeles för länge och att den borde ha haft en självklar plats i samlingen mycket tidigare.
Årets återupptäckt:
Byzance från Rochas. Bloggpost om denna kommer. Denna doft fanns stadigt på min hylla under mina glansdagar på 90-talet och jag har bara trevliga minnen kring den och (troligen) alla rejv jag bar den på. Det finns alltid en liten fara med att återbesöka gamla kärlekar, för liksom jag själv har även de ändrats till det sämre under åren som gått, men Byzance håller.
Årets mainstreamsurprise:
Är en doft som visserligen kom ut förra året, men som jag inte brydde mig så mycket om förrän nyligen. Prada Candy avskräckte mig så till den milda grad med sin glättiga, ungdomliga yta och notlista att jag fullständigt blankade den i affärerna. Jag tänkte rosa, plastigt sockervadd tills jag motvilligt sprayade den på min hud och upptäckte mjuk, söt toffee. En fantastisk, men inte unik gourmand som numera har hamnat på min önskelista.
Årets välkommen tillbaks:
Sarah Jessica Parkers Lovely som jag i min enfald trodde jag var färdig med och gav bort till en kompis för ett par år sedan. För ett halvår sedan insåg jag hur mycket jag saknade henne, fyndade en halvfull flaska på Tradera och har inte ångrat mig en sekund.
Årets nya nischparfym på önskelistan:
Putain des Palaces från Etat Libre d'Orange som visserligen har funnits i drygt ett halvt decennium, men som är ny för min näsa för i år. Hade den varit lite billigare så hade jag köpt den enbart för namnets skull. Eller någon av de andra dofterna från det här huset; Fat Electrician, The Afternoon of a faun eller varför inte Delicious Closet Queen. Bästa namnen ever.
Årets duschcrème:
Clementine Crush Shower Creme från Love and Toast vars doft har fungerat som en vitamininjektion för både kropp och själ dessa mörka månader som har varit. Söt och frisk citrus, som en nyskalad klementin. Innehåller sheasmör som känns nödvändigt för oss som blir torra och fnasiga över hela kroppen i vintertider. Att den sedan bara innehåller en massa naturliga och ekologiska ingredienser och inga parabener och annat dumt gör den bara mer oemotståndlig.
Årets glädjeskutt:
Sephora till Sverige! Äntligen! För en gångs skull inom vettigt avstånd också, i Malmö där jag ändå alltid har anledning att vistas ofta (vilket jag visserligen inte gör, men ändå) p.g.a alla underbara som bor där.
Årets kändisparfym:
Madonna släppte sin första parfym efter decennier av kändisskap och hon inspirerades av sin mamma och de motpoler som är Madonna själv. Tycka vad man vill om damen i fråga men mina förväntningar var ganska höga och jag blev inte besviken. Nu hoppas jag i det tysta att det är slut med alla nya kändisparfymer på marknaden, men jag räknar inte med några mirakel.
Årets presenter:
Sällan har jag blivit så rörd och glad som när jag i höstas fick en fin, väldoftande tvål av en av mina vänner med ett tillhörande kort som läste "Nya dofter för nya tider". Lika rörd och glad blev jag ett par dagar före jul när en annan vän dök upp oanmäld med ett vackert inslaget paket som jag slet upp så fort hon hade åkt. Inuti låg två stora flaskor duschcrème och lotion med granatäppledoft från Crabtree and Evelyn. Eftersom jag har patent på att gråta en skvätt så fort det blir känslosamt så stockade sig mina "tack", men det betydde bara att jag blev väldigt, väldigt glad.
Med detta önskar jag alla eventuella läsare en god fortsättning och ett riktigt gott och väldoftande nytt år!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar