Metallisk kardemumma

Vissa dagar står jag som ett nollställt fån framför min parfymsamling, helt utan en känsla för vad jag ska bära för doft under dagen som ligger framför mig. Jag kan förstås göra det enkelt för mig och sträcka mig efter någon komfort-doft  ett säkert kort som jag vet att jag älskar utan förbehåll, men jag kan lika gärna be någon i min omgivning säga en bokstav eller en färg, och sedan välja parfym baserat på det. Ibland, vid sällsynta tillfällen, ber jag en familjemedlem rakt ut att bara hämta en flaska till mig, vilken som. Dottern brukar genast lysa upp och välja den vackraste eller mest rosa/lila/glittriga flaskan, men de manliga familjemedlemmarna drar nästan alltid öronen åt sig och försvinner i tomma intet. Därför blev jag extra glad när maken faktiskt återkom med en flaska i handen.

Det var L'Artisan Parfumeurs Dzongkha, den parfym i min samling med det allra drygaste namnet. Jag har sagt det förr, och det tål att sägas igen; L'Artisan är mitt favorit-nisch-hus i världen. Tror jag i alla fall, det finns så många jag inte har utforskat än. De har fantastiska näsor knutna till sig, och de har ett utbud som är eklektiskt och udda utan att för den sakens skull vara otillgängliga. Parfymerna håller en fantastiskt hög klass.  Dzongkha är möjligen deras konstigaste skapelse, och det kan bero på min egen huds kemi. I min näsa luktar min hud kardemumma. Inte kardemumma som det kan lukta i en kaka eller som det luktade om mormors fantastiska kardemummabullar - med varmt vetebröd, socker, och mjölk som accenter. Den här kardemumman är förvisso nymald, eller ännu hellre mortlad, i en gjutjärnsmortel. Metalldoften från morteln är så kraftig att den har kontaminerat kryddan som också den har slagit an en ton av metall. Som om det inte skulle räcka var det också någon som bestämde sig för att det kunde vara bra med lite nyslaget hö i morteln. Baraföratt liksom. Nyslaget hö i all ära, men jag råkar vara allergisk mot timotej. Öppningen funkar helt enkelt inte alls för mig, andra har däremot sagt att jag luktar fantastiskt. Det som händer sedan är däremot väldigt spännande; kardemumman glider iväg och blir rökig, rökelselik och nästan lite läderartad. Här finns lite blomster också, men de är få och bidrar inte med en gnutta sötma som jag hade uppskattat och som jag tror hade gjort hela skapelsen mindre torr. Det blir faktiskt så torrt att det gränsar till ökenlandskap till slut. Rökelsen ligger tät bland nomadtälten, växtligheten har för länge sedan torkat, förtvinat och dött. Det luktar lite från kamelerna och åsnorna.

Det här är inte en doft för alla. Jag har inte bestämt mig för om detta är något för mig eller inte, men jag får lita på folk i min omgivning som säger att jag luktar fantastiskt när jag bär den. Det är den metalliska eftersmaken av kryddan jag stör mig på, det vet jag. I övrigt är det en, i vanlig ordning, fantastiskt välgjord, om är ganska udda parfym. Den passar utmärkt för både man och kvinna, så har man en partner av motsatt kön kan det var läge att ha en flaska tillsammans.